Idag blev den minste i detta gäng ett och ett halvt år. Tänk att han bara varit en del i vår familj i 18 månader. Det känns som han nyss kom samtidigt som att det också är som han alltid funnits. Tänk att vi funderade på om vi ville bli fem och sen blev det så bra!
Sedan från första början så har den där lille killen tagit sin plats. Det känns som han redan i magen var en stark och bestämd liten kille. Från början vägrade han ju napp och vagn de första fem månaderna och sedan har det ju varit maten som han länge var helt omöjlig med. Han var ju dessutom drygt 10 månader då han började acceptera att bli nattad i sovrummet. Fram tills dess sov han VARJE kväll i sin mammas knä. Mem trots att det inte alltid varit lätt så är han en sån glad och otroligt charmig liten kille så det går liksom inte annat än att le mot honom trots att han precis hällt ut ett tredje glas med blåbärssoppa och kastat mängder av mat på golvet. Vi hoppas att han alltid kommer vara vår älskade lilla glada minsting. Och att se hela trion busa ihop som de kan göra nu är underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar