Ingen bröllopskänsla

Idag har det varit en dag som har varit ganska långt ifrån någon bröllopskänsla. Till att börja med så befinner vi oss nu ikväll drygt 150 mil ifrån varandra eftersom en av oss är kvar i hbg medan den andra under eftermiddagen och kvällen har förflyttat sig till Kalix. Under tiden den ena av oss satt i bilen utförde den andra lite flyttsysslor som ni kan se på bilden ovan. Nu är det återigen fina och rena fönster på 36:an så vi håller tummarna för fint väder med lite blåst fram till flytt.
Från Kalix kan vi hälsa att det är mycket snö men vad gör väl det när varje hotellrum verkar vara utrustad med en egen bastu;) mer bröllopsuppdateringar kommer en annan dag och fram tills dess hoppas vi att ni har det bra!

Brudgummens klädsel är klar

Idag fixades den sista pusselbiten när det gäller den blivande brudgummens klädsel eftersom ett par skor inhandlades. Detta innebär att han nu gått om den blivande bruden som endast har en klänning fixad.

Vill du ta bussen?

Det har börjat trilla in lite svar på inbjudningarna till nittonde maj vilket vi tycker är mycket roligt. Samtidigt vill vi passa på att meddela er som ännu inte svarat att det underlättar om ni samtidigt som ni tackar ja (för det hoppas vi att ni alla gör) också meddelar om ni vill åka i den arrangerade bussen.
Så mycket bröllopsplanering blev det inte gjort för oss i helgen. En av oss kan skylla på jobb medan den andra får ta det fina vädret som ursäkt... Det känns dock som den nittonde maj närmar sig med stormsteg. Enligt nedräkningen är det idag bara 81 små futtiga dagar kvar.

Träningsvärk och lite tomt

Det är lite tomt i våra, för tillfället, två lägenheter. Tomt både på grund av att det saknas möbler och personer. För att inte tänka så mycket på att vi är ifrån varandra gäller det att hålla sig sysselsatt. Den ena av oss jobbar idag och har ska fortsätta fira han som blev 28:à i början av veckan under kvällen. Den andra av oss fixar i nya lägenheten och försöker bli av med träningsvärk. Det blir nog också lite fix inför bröllopet under eftermiddagen. Planeringsfilen har fått vila under de senaste veckorna så nu gäller det att stämma av den och se vad som måste fixas den närmsta tiden.

Inbjudan på väg

Det fortsätter vara inbjudningar som inte har dykt upp hos våra tilltänkta gäster. Idag har vi på nytt fått skicka iväg en inbjudan som vid första försöket inte kom fram. Lite tråkigt tycker vi eftersom vi kämpade med att få iväg våra kort till våra gäster så att de skulle få en kul hälsning på alla hjärtans dag. En av dem som inte fått ett kort kom med förslaget att något kanske gjort att de fastnar i postens sorteringsmaskiner och kanske är det den lilla rosetten som är orsaken till att en del av er inte fick en inbjudan den 14 februari.

Särbos

För en tid framöver kommer det nu vara 108 mil mellan det blivande brudparet. Idag på morgonen for nämligen den ena av oss iväg från snön och ner mot våren som vi hörde hade kommit till skåne idag. Det känns lite tråkigt att vara isär men vi får kämpa på på varsitt håll och istället lägga ner ledig tid på bröllopsförberedelser. Eftersom det börjat trilla in lite anmälningar kan vi smyga igång med sånt som bordsplaceringen. Bordsplacering är lite kluriga grejer tycker vi men förhoppningsvis ska det gå bra.
Eftersom vi tidigare i veckan gratulerade en lillebror är det väl inte mer än rätt att vi idag uppmärksammar den blivande mannens pappa samt den blivande brudens morbror. Tänk vilken lycka att det från och med i år kommer flaggas på deras födelsedag;)

Om någon undrar...

...varför det inte kom någon uppdatering igår så var det för att vi utnyttjade semledagen till en paus från brällopsplanering och flyttstök;)

Grattis till 28-åringen

Idag har det varit första dagen tillbaka på gamla jobbet för en av oss men det är även en lillebror som fyller år. Det kändes lite tråkigt att inte kunna springa över och uppvakta honom men vi hoppas ändå han haft en bra dag. Vi vill även passa på att skicka en liten hälsning till Lill-Erik som också fyller år idag. Vi brukar försöka komma ihåg att skicka kort men eftersom det varit lite rörigt den sista tiden missade vi det...

Minskad bröllopskassa

Vi lovade ju att återkomma om lördagens resa upp till övik. Som vi liverapporterade från bilen så började resan tidigt på morgonen och vi kände oss nöjda med att passera huvudstaden innan tio. Strax innan Uppsala rapporterade vi glatt till våra grannar i hbg att resan gick bra och att det ännu inte snöade särskilt mycket. Strax efter denna kontakt med södern så körde vi förbi två polisbilar och vi konstaterade att det var konstigt att de stod där utan någon kamera. Vi hann inte säga så mycket mer innan en av bilarna kom upp jämsides med oss, vevade ner bilrutan och markerade att vi skulle svänga av in på en kontrollplats. Där fick vi blåsa, lämna körkort och slutligen väga bilen och därefter det fullastade släpet. Efter vägningen försvann den ena polisen in i ett litet skjul medan den andra ville kolla så lysena funkade på bilen. Oturligt nog så visade det sig då att det inte blinkade på släpet då vi blinkade vänster vilket polismannen skrev ned och bad oss sedan gå in till den andra polisen där vi fick sätta oss ner. Vi blev då meddelade att släpet vägde 280 kg för mycket och att det innebar en övervikt på 60% vilket i sin tur resulterade i att vi fick körförbud. Vi försökte så vänligt det bara gick fråga vad vi kunde göra gör att lösa situationen och fick tre förslag;
1, hoppas på att de stannar en lastbil som ska norr ut och som har plats för några av våra grejer.
2, koppla av släpet och åka och hyra någon mindre lastbil/buss
3, packa ur grejer vi inte behövde, böcker föreslogs, för att slängas.

Vi kände att alternativ 3 kändes som det enda vi kunde göra och gick ut för att kolla vad vi kunde offra. Efter att öppnar släpet, lyft ut några kassar böcker och några hyllor förstod vi att det skulle bli svårt att dumpa 280 kg och då den ena polisen kom ut till oss frågade vi var vi kunde slänga grejerna vi skulle ta bort. Han meddelade då att de måste vi köra till en tipp och att vi därför skulle packa ur de saker vi skulle behålla och sedan åka och slänga grejerna för att sedan komma tillbaka och packa in. Någonstans här började situationen kännas riktigt hopplös och vi såg både våra grejer och massa dyrbar tid försvinna. Dessutom kändes var det kallt och blåsigt och vi stod mitt i skogen utan någon att ringa...När polisen sedan gick tillbaka in kom allt från sista veckan i hbg, strul med bröllopsinbjudningar och den hopplösa situationen över den ena av oss och med det en massa tårar. Polisen kom tillbaka ut för att ge oss något papper om det trasiga lyset och inte ens då gick det att skärpa till sig och stoppa tårarna så han gick ganska snabbt tillbaka in medan vi återgick till släpet. Den utav oss som inte grät blev därefter återkallad in i hytten där han fick erkänna att vi lastat släpet och skriva på papper. När signaturen fanns på papper säger den ena polisen att de ska åka på lunch och att vi själva fick tolka vad han menade med det. Ungefär samtidigt såg poliserna och den av oss inne i hytten hur den andra av oss är på väg mot några soptunnor för att bli av med 30 kg böcker. Eftersom den andra av oss då insett att vi nog skulle bli ivägsläppta frågade han om vi verkligen behövde slänga böckerna varav den "snälla" polisen fick fart och ropade att inget behövde slängas. Snyftandes återfördes därför böckerna till släpet och vi blev erbjudna kaffe. Vi tackade vänligt nej och hoppade snabbt in i bilen innan de hann ändra sig. Tyvärr hjälpte inte gråtandet mot allt utan vi fick ändå böter på ca 4000 kr som ska skickas hem av en åklagare... På grund av det överlastade släpet minskade därför bröllopskassan snabbt med 4000 kr men vi kände oss ändå ganska glada eftersom vi var på väg igen. Vi hade nog kunnat betala mer om det bara inneburit att vi slapp det körförbud som polismännen tillslut beslutade att förbise.

Resten av resan upp var vi nervösa för att en ny polisbil skulle dyka upp och försökte därför vara noga med hastigheten. Ni kan säkert förstå att det därför kändes skönt att komma "hem" till övik där bärhjälp väntade. Flyttlasset var snabbt inne i lägenheten och lagom till att Ranelid intog scenen hade vi packat upp allt utom kläder och somnade ganska snabbt.

Här kan vi bo länge...

Äntligen har vi hittat ett ställe där vi kan bo länge. I trapphuset hittade vi nämligen detta lilla förvaringsställe (observera att detta är endast från vår våning), det verkar som de tänkt på allt här i huset;)
Under dagen har vi fixat i lägenheten och tagit en promenad för att kolla in all snö. Just nu känner vi oss ganska trötta efter helgens förflyttning men hade egentligen tänkt berätta för er om bilfärden upp igår och varför bröllopskassan under några minuter minskade med 4000. Tyvärr orkar vi inte skriva ner den så här på mobilen varför ni därför får hålla er till tål tills imorgon.
Vi ville bara kika in här snabbt och berätta att vi är framme och tror att vi kommer trivas bra.

På väg igen

Nu har vi nästan avklarat en tredjedel av sträckan Nässjö-Övik. Klockan ringde redan 05:00 denna lördagsmorgon och 30 min senare var den gråafaran återigen på väg mot sina hemtrakter. Vi känner oss lite nervösa över vilket väder som väntar längs norrlandskortet eftersom man enligt morgonens rubriker rekommenderas att stanna hemma. Vi hoppas på att den tidiga morgonen ska innebära att vi har kommit så långt upp som möjligt innan ovädret slår till.
Det kändes sorgligt att igår lämna Helsingborg eftersom det har varit så mysigt att ha en lillebror med sambo i huset jämte men vi ser fram emot en vår där vi trots allt kommer ses en hel del. Även Nässjö kändes lite tråkigt att lämna eftersom flytten innebär att det blir svårare för oss att åka "hem". Trots sorgliga adjö ser vi nu fram emot att vara tillbaka i övik ikväll och att få se den nya lägenheten.
När vi själva har annat att tänka på än nittonde maj är det tur vi har folk runt omkring oss som ser till att planerna ändå går framåt. Igår fick vi tex en bild på en av tärnorna i en jättefin klänning:)

Inbjudningar på villovägar

Vi har tyvärr nåts av tråkiga nyheter idag. Vi har nämligen fått reda på att en del inbjudningar inte har kommit fram! Då en av våra mammor bestämde sig för att kolla upp det här lite nogrannare genom att ringa till posten fick hon svaret att de inte kan garantera något så länge man inte skickar rekommenderade brev. Eftersom vi trodde att det räckte att sätta på ett frimärke för 6 kr så måste vi nu alltså oroa oss för att inbjudningarna inte kommer fram till alla vilket naturligtvis känns jobbigt. Om du därför tror att du borde blivit bjuden till nittone maj men än inte fått något med posten hör då gärna av er till oss (är du bosatt i utlandet behöver du ännu inte börja oroa dig) alternativt meddela här på bloggen eller på mailen att du fått den.

Nu är det färdigfirat

En vecka efter den stora 30-års dagen känns det som vi har firat färdigt. Igår hade vi ett sista litet kalas för familjen i Viken och grannarna på 38:an (och ja, till den uppmärksamma bloggläsaren, grannarna har varit närvanrade vid tre av fyra firanden;) ) Det var en kväll med dubbelt firande eftersom vi även firade en nybliven 9-åring.
Annars så låter vi bröllopsplaneringen ligga på is under några dagar nu för att istället samla ihop lite grejer att flytta norrut igen. På fredag lämnar vi Helsingborg med ett släp för att på lördag köra från Småland till Övik. Vi börjar bli riktiga proffs på att flytta så det är nästan att vi borde starta en egen flyttfirma som ett hobbyprojekt vid sidan av. Är det någon som behöver hjälp att organisera en flytt så bjuder vi gärna på lite tips.
Under tiden som vi flyttar halva vårt bohag norrut hoppas vi att det under tiden börjar trilla in några "ja" till bröllopet. Vi sysslar inte med sånt som "polite invite" som vi har hört att de gör i USA utan vi håller tummarna för att alla inbjudna kan dyka upp.

Nya sidor

Den uppmärksamme läsaren har kanske märkt att det idag på morgonen dök upp lite nya sidor här på bloggen. Det är diverse information inför nittonde maj och skulle det vara så att du inte hittar den information som du söker tveka då inte att kontakta oss på nittondemaj@gmail.com

Du som läser bloggen på mobilen hittar sidorna om du klickar på den lilla pilen längst upp där det sår blogg.

Nu är de iväg

Inbjudningskorten är nu på lådan och lär dyka hos våra tilltänkta gäster inom kort. Vi måste själva säga att vi är nöjda med korten och anledningen till att vi kan vara det är att vi inte gjort dem själva. Äran för korten ska nämligen vår egen AD i Viken ha så vi vill passa på att framföra ett STORT tack till henne. Hon har fått kämpa med att jaga papper efter våra önskemål och trots att det inte riktigt blev som vi först planerat är vi mer än nöjda med resultatet. Vi kan även avslöja att det är samma papper som Vickan och Daneil hade till sin inbjudan...
Skulle det dock vara någon som har synpunkter på bandet till kortet så är det till oss ni ska klaga eftersom det är just den detaljen vi suttit och pillat med de senaste kvällarna. Bandet tog dessutom slut så det är några få som får vänta någon extra dag på att det ska dyka upp en inbjudan med posten. Vår plan var att ni skulle få ett litet kort idag på alla hjärtans dag och om bara posten skött sitt jobb så bör de flesta idag komma hem till en inbjudan. Vi har dock hört att posten ibland slarvar bort lite kort (det är bland annat tack-kort från ett 60-års firande som inte kommit fram till alla) så skulle det vara så att du känner att du borde vara inbjuden till nittonde maj och inte får något inbjudningskort under veckan tveka då inte att höra av dig. Eventuella gäster som är bosatta utomlands kan nog förvänta sig att det tar någon dag extra.

Kvällen är räddad

Fixandet vi höll på med under gårdagskvällen blev inte riktigt klart så vi behöver inte fundera alltför mycket vad vi ska göra ikväll. Vi hoppas bli färdiga så att vi därefter kan plocka fram några flytt lådor och återigen lägga ner våra grejer i kartonger.

Tack!

Vi vill passa på att tacka våra familjer och släktingar för en mycket trevlig lördagskväll. Till en början var vi lite osäkra på om vi verkligen skulle ha en 30-års fest eftersom det i maj vankas andra festligheter. Efter lite övervägande tänkte vi ändå att ett litet kalas för de närmsta kunde ju faktiskt vara kul att ha. Nu råkade det bli så att med familj och lite släkt blev vi ändå 35 så på grund av det var det lite dåligt med uppdateringar under helgen. Det fixades med mat och dukning inför lördagskvällen och det är tur att det är gott om plats på Hagagatan för alla fick faktiskt en stol att sitta på i ett och samma rum. Så här i efterhand är vi nöjda med att vi ställde till med lite fest men är samtidigt glada att maten till nittonde maj kommer att fixas av personal och inte oss själva.
De mest "pilliga" inför förberedelserna var gräddbullarna som vi höll på med under förra veckan. När vi väl hade fått till tekniken så hade vi inte längre någonstans att förvara dem och de fick därav stå på balkongen där det lilla kexet i botten lyckades bli fuktigt... Vi hoppas att gästerna hade överseende med det lilla blöta kexet hade och trots denna fadär hade en trevlig kväll.
På telefonerna har vi dåligt med bilder men kan kanske skaka fram några "festkort" till kvällen.

Under helgen skedde även en premiär, en längdskidåkningspremiär för denna säsong. Härligt och kul var det även om en lördagmorgon klockan sju inte innebär så mycket sällkap i spåren. Vi hoppas dessutom att Övik bjuder på lite mer snö än Höglandet så att det kan bli några fler turer framöver.

Pyssel pågår...

Ikväll skulle vi egentligen haft ett sista 30-års kalas men på grund av sjukdom fick vi ställa in och istället pågår det lite pysslande på 36:an. Vi får därför be om att återkomma med mer info om hur helgen har varit för som ni ser är vi nu djupt koncentrerade;)

Åldern satte in direkt!

Som ett avslut på gårdagen tittade vi igenom lite bilder från dagens firande och vi kunde inte hitta en enda bild som var ok. Vi vet inte om det var åldern som redan satt sina spår eller att det dök upp besök så att vi inte riktigt hann fixa oss inför fotografering. Tydligt stod det dock klart att vi måste fixa till oss lite bättre inför lördagens firande så att vi kan ha någon bild att minnas tillbaka på. Det tidiga (och oväntade!) besöket dök upp med champange som testades för att eventuellt ha till bröllopsskålen. Vi blev dock inte hlet nöjda utan måste nog fortsätta testa lite innan vi bestämmer oss helt;)
Det var i varje fall väldigt uppskattat att få oväntat besök! Vilka det var som dök upp kan ni se på bilden nedan:

Det var inte bara besök av två föräldrar som förgyllde 30-årsfirandet utan även telefonsamtal, kort, besök av grannarna på 38:an (som hade med sig paket), och fin-fina blommor från tärnorna som väntade vid dörren när vi kom hem. Det sjöngs påmorgonen, på jobbet och på kvällen och ikväll ska jubilaren iväg på en liten kombinerad adjö-30års-middag med nuvarnade jobb. Den andra av oss får roa sig med att handla inför helgens fortsatta festligheter. Vi ser det som att vi smög igång firandet lite igår, idag fortsätter det med god mat för att imorgon övergå i föreredleser inför lördagen då det är dags för fest igen.

Om vi ska knyta an lite mer till dagens rubrik så kan vi även avslöja att åldern inte bara syns på bilder utan förvirringen har dessutom ökat. Idag fick det bli en liten extra sväng med pendlarbilen eftersom chauffören (den nyblivna 30-åringen) glömde bort att hämta upp den sista. Som tur var fanns det en avtagsväg innan vi helt kommit ut ur Hbg så att vi kunde vända tillbaka för att hämta upp den sista frusna resenären.

Vi sparar den till kvällen

Det har kommit in några oroliga kommentarer om flaskan man kan skymta i bakgrunden på fotot från idag på morgonen. Och vi vill därför klargöra att vi öppnade den naturligtvis inte idag vid 05:45 utan sparar den till kvällen.

En dag med mycket att fira!

Eftersom vi båda nu passerat 3 decennier på detta lilla klot så bjöds det idag på morgonen på frukost, paket och sång! Men tro nu inte att detta är det enda vi har att fira idag. Om ni kollar till vänster så ser ni att nedräkningen visar att det idag är exakt 100 dagar kvar till nittonde maj. Häftigt och kul tycker vi men samtidigt också lite nervöst. (obs nedräkningen syns bara i webversionen ej i mobilversionen)

En stor förändring närmar sig

Vi har under en tid valt att inte skriva något om den stora förändringen som är på gång (och då menar vi inte att vi från och med imorgon båda kommer att ha en ålder som börjar på en trea...). Det är nämligen så, som många av er redan vet, att vi valt att snart flytta tillbaka till Övik igen.
Största anledningen till att vi inte skrivit något tidigare på bloggen är att vi ville förmedla förändringen till så många som möjligt personligen (även om det kännts lite jobbigt eftersom en del kanske blir lite besvikna på oss). För det andra är ju faktiskt detta en "inför-nittondemaj-uppladdningsblogg" så vi har inte riktigt tyckt att det passat att skriva om det tidigare utan valt att ni ska få ta del i just våra bröllopsförberedelser. Men nu börjar det närma sig flytt för den ena av oss som kommer att flytta upp lite tidigare och då vore det förstås knepigt om vi inte nämnt för våra läsare att vi kommer befinna oss lite längre norr ut än vad vi hade tänkt samt att vi för några veckor kommer att vara ifrån varandra.
Vi känner oss ganska så lugna med att klara bröllopsförberedelserna på avstånd eftersom vi har bra med stöd från flera runt omkring oss. Dessutom har vi ju (som ni vet om ni föjer bloggen troget) fixat en hel del redan.

När det gälller anledningen till flytten så tänker vi inte göra någon längre utläggningen här utan man kan mycket kort sammanfatta det med att vi har längtat tillbaka mycket och att jobbet inte blivit så bra för någon utav oss. Naturligtvis finns det massor av olika anledningar och vi har vridit och vänt på beslutet under en tid men kommit fram till att detta är det vi vill. Trots att det innebär att vi kommer få långt att hälsa på våra närmaste. Det var ju längtan till dem som gjorde att vi i somras beslutade att ge oss av söder ut men om man inte trivs med resten av sin vardag så är man ändå inget trevligt sällskap resonerar vi. Nu ser vi istället fram emot att snart vara tillbaka i Övik och den blivande bruden ser speciellt mycket fram emot att vara tillbaka på sitt gamla jobb. Det känns dock jättetråkigt att flytta ifrån våra grannar på 38:an och annan familj och vänner. Vi kommer verkligen att sakna att ha en lillebror i huset bredvid men hoppas att han och många andra kommer upp och hälsar på oss regelbundet! Ni vet väl att tåget numer går ända fram till Övik och man slipper skumpa runt på en buss de sista 2,5 h som en del av er fått uppleva;)

Ni kanske nu förstår att vi återigen har en hel del att greja med på kvällarna och att det därför vissa dagar varit dåligt med inlägg. Förbereder vi inte nittondemaj så är det 30-års kalas att fixa och flyttlådor att packa. Det är dock roligt att ha mycket omkring sig så länge det är bra saker att se fram emot;)

Tur att det är ett tag kvar, II

I början av den här bloggen publicerade vi ett inlägg med rubriken "Tur att det är ett tag kvar".
(Ni kan läsa det här: http://nittondemaj.blogspot.com/2011/07/tur-att-det-ar-ett-tag-kvar.html )
Idag är det känns det lämpligt att göra ännu en version på samma tema eftersom efter dagens lilla lunchjogg i februarisolen så kom den blivande bruden tillbaka med en vit fläck på ena kinden. Den är oval och i storlek som två femkronor bredvid varandra...
Efter att ha studerat ansiktet i backspegeln på väg hem i bilen kan det konstateras att den fortfarande är synlig (trots lite foundation i försök att dölja den på kontoret och att det gått ca fyra timmar sedan uppkomsten). Konstigt tycker vi eftersom det har utförts joggingturer i Övik vid betydligt lägre temperaturer. Inte heller kan vi skylla på att det gick särskillt fort eftersom formen inte direkt är vad den borde efter sjukmånaden janurai.

Vår rekommendation till våra läsare inför kvällen är därför att ni är försiktiga med att vistas ute i kylan.

Helgen som gick

Idag kändes det lite extra jobbigt att gå upp på morgonen men om det var kylan eller den lite sena lördagskvällen som satt i vet vi inte riktigt. För att muntra upp oss tänkte vi på att det efter denna veckan kommer vara mindre än 100 dagar kvar till nittonde maj och då kändes allt mycket roligare. Vi har även en rolig vecka framför oss med en del firande så självklart hjälpte även detta.

Under helgen har den blivande brudgummen hittat sina kläder som han ska ha på sig så nu är det bara skor som återstår för oss båda innan vi är redo att skrida in i kyrkan. Vi har även haft besök av bröllopsfestens toastmastrar samt den som ska stå för sången i kyrkan så vi känner oss ganksa nöjda med helgens bröllopsförberedelser.
Vi har dessutom fixat en del inför nästa helgs festligheter. Till efterrätt har vi tänkt fixa en liten grej och eftersom det är något vi inte testat tidigare provgjorde vi det igår. Resultatet blev lite blandat så vi får se om vi vågar oss på det och eftersom vi inte vill avslöja menyn får ni vänta hela veckan på bilder av det vi skapade;)
Hoppas ni får en bra vecka!

Klädprovning pågår

Hela förmiddagen har den blivande brudgummen provat kläder till nittonde maj och tillslut hittade han det han ville ha. Om det är kläderna på bilden avslöjar vi inte;)

Kyligt

Vi trodde att fördelen med Skåne var att vi skulle slippa alltför kallt väder men idag på morgonen kändes det allt lite friskt när vi steg utanför dörren. Lite småkylig var även gårdagens joggingtur som vi av någon konstig anledning valde att ta vid havet.
Under veckan som gått har vi pysslat lite med att skriva adresser på inbjudningskuvert men har annars inte gjort så stora bröllopsförberedelser. Till helgen hoppas vi kunna fixa så brudgummen kommer ha mer än väst och plastrong att ta på sig samt att vi kommer få besök av bröllopsfestens toastmastrar.
Idag fyller även vår näst minsta brudnäbb år så vi hoppas att hon får en härlig dag och får äta åtminstone en munk om inte fler;)