Idag på morgonen tände vi inte bara ljus för advent utan också för en farmor som idag varit borta ett år. Hon är saknas så otroligt samtidigt som hon fortfarande känns levande. Vi kan liksom höra henne, vad hon skulle tycka och säga om vissa grejer men det känns så ledsamt att hon inte längre finns med i vårt liv. Hon var en av våra mest trognaste supportrar som liksom alltid fanns där med uppmuntrande och stöttade ord eller beröm och vi saknar henne extra mycket idag. För att tänka lite extra på henne idag gjorde vi våfflor till kvällsmat men vi är beredda att hålla med de små. Våfflor ska ätas hos farmorn och gör man inte det är de faktiskt inte så goda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar