Hela våren innan bröllopet tyckte vi att tiden gick så himla fort och att vi inte hann med någonting. Vi inbillade oss då att det skulle bli bättre så fort nittonde maj hade passerat men så känns det inte riktigt som det har blivit. Kanske beror det på att vi har fortsatt fara runt, främst upp och ner i Sverige, som två glaningar. Den nya bilen som inte gått mer än några fjuttiga meter när vi köpte den i augusti förra året har nu rullat på nästan 3000 mil (på 10 månader....). Tur för bilen att vi till helgen ska flyga ner till Skåne.
När tiden går så himla fort och vi är iväg de flesta helgerna hinns det inte med så mycket där hemma som man hade önskat och de där tackkorten som vi hade tänkt skicka ut till midsommar har knappt påbörjats. Vi håller tummarna för att nästa vecka blir bättre och lungare så att vi kanske kan komma lite i fas här på hemmaplan.
När tiden går så himla fort och vi är iväg de flesta helgerna hinns det inte med så mycket där hemma som man hade önskat och de där tackkorten som vi hade tänkt skicka ut till midsommar har knappt påbörjats. Vi håller tummarna för att nästa vecka blir bättre och lungare så att vi kanske kan komma lite i fas här på hemmaplan.
1 kommentar:
Mycket har ju hänt ,jag tror alla har förståelse för att tackkort kommer lite senare.Njut nu av bröllopet till helgen det kommer säker att bli kanon och nu kan ju ni två koppla av o bara festa tillsammans med era tärnor med respektive
Kram mamma
Skicka en kommentar