För en vecka sedan var vi på väg hem till N-ö för bröllopsplanering och påskfirande. Det vi inte visste då var att vi skulle få uppleva några dagar med både glädje och sorg och det var mycket som inte blev som vi hade tänkt oss. Redan när vi anlände för nästan en vecka sedan började vi spendera mycket tid med den lilla morfarn... På torsdagen hade vi tre olika bröllopsförberrdelsemöten som vi redan meddelat och som gick mycket bra.
På fredagen var det mycket morfartid men också lite påskmat och en löprunda i snöregnet.
På lördagen kom den stora överraskningen för en av oss då det dök upp ett gäng härliga tjejer på morgonen med en fullspäckad dag planerad. Vi vill passa på att tacka alla som var med och gjorde lördagen till en superrolig dag! Ett litet extra tack vill vi ge till tärnorna som fixat dagen, alla som rest till Nässjö för att kunna vara med, alla som ställde upp på basketmatchen (både funktionärer och spelare) och för alla små söta presenter. Vi ska försöka väva in presenterna i bloggen framöver så ni ser att vi verkligen gillade dem så ni får hålla utkik;)
På söndagen vaknade vi upp lite trötta men förutom lite besök hos morfarn som fortfarande kämpade på hann vi med en basketmatch som på den gamla goda tiden. Under kvällen var det bröllopsplanering med tärnor, en toastmaster samt våra kyrkvärdar. En mysig kväll med trevligt sällskap!
Måndagen var sista dagen på höglandet och då fixade vi med lite planering, bytte däck och sa jobbigt farväl till världens bästa morfar.
04:25 på tisdagen rullade bilen iväg upp mot Stockholm och då en av oss gick av i Stockholm och på direkten kollade hur det gick där hemma fick vi reda på att den lilla morfarn precis somnat in. Jätteledsamt och tråkigt men vi är glada att vi fick ta farväl och samtidigt känns det bra att veta att han inte lider något mer. Men trots att han varit sjuk så länge känns det tomt, tråkigt och ledsamt att inte få träffa och krama på den bästa morfarn man kan ha något mer.
Resten av gårdagen (tisdag) kändes ganska konstig och det var skönt att landa i övik på kvällen för att vid tiotiden kunna återförenas och tänka över allt som hänt de senaste dagarna.
Vi hoppas ni har haft överseende med att vi uppdaterat lite dåliga och lovar att göra ett uppryck nu den sista tiden. Det är inte så långt kvar till nittonde maj nu och det känns som man verkligen kan börja längta nu;)
På fredagen var det mycket morfartid men också lite påskmat och en löprunda i snöregnet.
På lördagen kom den stora överraskningen för en av oss då det dök upp ett gäng härliga tjejer på morgonen med en fullspäckad dag planerad. Vi vill passa på att tacka alla som var med och gjorde lördagen till en superrolig dag! Ett litet extra tack vill vi ge till tärnorna som fixat dagen, alla som rest till Nässjö för att kunna vara med, alla som ställde upp på basketmatchen (både funktionärer och spelare) och för alla små söta presenter. Vi ska försöka väva in presenterna i bloggen framöver så ni ser att vi verkligen gillade dem så ni får hålla utkik;)
På söndagen vaknade vi upp lite trötta men förutom lite besök hos morfarn som fortfarande kämpade på hann vi med en basketmatch som på den gamla goda tiden. Under kvällen var det bröllopsplanering med tärnor, en toastmaster samt våra kyrkvärdar. En mysig kväll med trevligt sällskap!
Måndagen var sista dagen på höglandet och då fixade vi med lite planering, bytte däck och sa jobbigt farväl till världens bästa morfar.
04:25 på tisdagen rullade bilen iväg upp mot Stockholm och då en av oss gick av i Stockholm och på direkten kollade hur det gick där hemma fick vi reda på att den lilla morfarn precis somnat in. Jätteledsamt och tråkigt men vi är glada att vi fick ta farväl och samtidigt känns det bra att veta att han inte lider något mer. Men trots att han varit sjuk så länge känns det tomt, tråkigt och ledsamt att inte få träffa och krama på den bästa morfarn man kan ha något mer.
Resten av gårdagen (tisdag) kändes ganska konstig och det var skönt att landa i övik på kvällen för att vid tiotiden kunna återförenas och tänka över allt som hänt de senaste dagarna.
Vi hoppas ni har haft överseende med att vi uppdaterat lite dåliga och lovar att göra ett uppryck nu den sista tiden. Det är inte så långt kvar till nittonde maj nu och det känns som man verkligen kan börja längta nu;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar